Vilken hund jag har!! Så fruktansvärt duktig var han idag på träningen.
Han hoppade med ett helt annat sug på hindren och för en gångs skull gick det att skicka honom på hindren istället för att hålla på att tröka på honom.
Så stolt över lillgrabben!!
Hoppas bara att det håller i sig nu. Han har bara blivit bättre och bättre på bara några veckor.
Det känns så skönt äntligen, att det börjar hända någonting som man faktiskt kan se själv.

Så idag är jag otroligt glad. Denna träning ska jag komma ihåg nästa gång när det går dåligt. Att efter dom dåliga träningarna då kommer dom här bra och härliga träningarna som gör allting lite lättare!! :)

Igår var jag deppig... För att jag inte har något liv. Jag jobbar konstant känns det som. Kliver upp astidigt och går och lägger mig astidigt, och dom få timmar på dagen jag är hemma och är vaken orkar jag inte göra någonting, så då blir det en promenad med Gandalf och sedan TV resten av kvällen.
Men idag när jag kom hem så tänkte jag att om jag inte hinner göra någonting, så får jag väl ta mig tiden till att göra det. Så medan jag väntade på att Johan skulle komma hem från jobbet så passade jag på att städa, vika tvätt, tvätta, diska och så vidare. När Johan kom hem sedan så tog jag med mig Gandalf på en promenad och tränade lite sedan på gräsmattan. Några utav rallylydnadsskyltarna och han fick hoppa några hinder också.
Han lyckades till och med hoppa en 90 graders sväng! Duktig kille!
 
Så nu sitter jag här och har lyckats slängt upp det tredje inlägget här för dagen och maten står i ugnen och håller på att lagas. Och klockan är inte ens 20.00. Fantastiskt.

Vi borde kanske slänga ut TVn. Det verkar ju som att det är så man får någonting gjort härikring.
 
 
Igår var vi upp till Ockelbo och provade Rallylydnad för första gången. När jag anmälde mig till kursen så visste jag egentligen inte vad det var för någonting. Jag hade fått intrycket av att det skulle vara lite "lättare och roligare" än vanlig lydnad, när jag hade hörde hört andra prata om det.

Så därför tänkte jag att det kanske vi skulle prova på det och se om det kanske skulle kunna vara ett bättre alternativ för Gandalf än den vanliga lydnaden eftersom både han och jag har fruktansvärt svårt för den vanliga lydnaden.

Så igår på första kurstillfället så pratade vi mest bara om vad det var och fick prova på några av skyltarna. Och så fort vi började på att prova på det, så blev det svårare än vad jag trodde att det skulle vara när vi pratade om det bara.
Men jag tror nog att det kan vara roligt. Bara Gandalf lär sig att lyssna lite mer, komma lite närmare och få lite mer stadga i sitt, ligg och stå. Så jag hoppas att vi ska våga oss på att starta nybörjarklassen i April.
Får väl se hur det går med det, men det ska jag försöka sikta på iaf :)

Hur man lyckas göra sig själv besviken två gånger mellan 5.30 och 06.40...

1. Ligger i sängen. Drömmer om diverse skit som vanligt, klockan ringer, man hinner tänka "varför ringer klockan nu?? Det är ju helg"
Kommer på att det är fredag. Blir besviken!
Kommer på att det är torsdag. Blir fruktansvärt besviken!!

2. Går vid sjukhuset i Gävle till dumpern iklädd tjocktröja och väst, hinner tänka "vad kallt det är, men snart slipper jg västen, snart är det sommar"
Kommer på att vintern inte ens har börjat än och att det är fruktansvärt långt kvar tills västen/jackan åker av igen. Otroligt besviken!!
:(

Det var mycket lättare att blogga i lägenheten.
Datorn fanns mer tillgänglig där. Här i huset så måste jag gå upp på övervåningen för att blogga, vilket är lite tråkigt eftersom jag inte tycker om att vara här uppe. Men nu så får jag ta tag i det lite grann.

Förra helgen var det utställning som gällde. Gandalf på lördagen och Saga på söndagen. Båda två fick Very Good, så det var helt okej.
Kritiken och film på Gandalfs visning kommer ut lite senare tror jag.
Jag har ju tidigare sagt att Högbo skulle bli våran sista utställning i år, eftersom det inte är nå kul att åka nu när det inte går nå bra för honom direkt. Men jag tror att vi åker till Storvik ändå i slutet av Oktober, eftersom det är så nära..

I måndags hade vi första agiltiyträningen med fortsättningskursen jag går på i Ockelbo. Under hela sommaren när jag har försökt att träna så händer det ingenting. Han bara sitter och kollar, eller så springer han runt hindren, men på träningen så var han otroligt duktig.
Mot slutet så blev han dock lite omotiverad och det gick lite segt runt banan, men han hoppade ändå allt det han skulle. Så jag var jättenöjd med honom.

Och idag på morgonpromenaden så lyckades han rulla en hög med hundiarée. Otroligt charmigt. Så då blev det bara att vända och gå hem och bada!

Får väl försöka att ta tag i det här med bloggandet lite mer igen. Jag tycker ju att det är kul att blogga när jag väl gör det, men man ska ju ha tid för att göra det också..

Det märks att hösten är här nu. Nästan hela sommaren har jag varit chockad över hur pigg jag har varit på jobbet. Men nu, så fort det har blivit lite mörkare ute så är jag som en zombie. Klockan 22 på kvällarna gråter jag för att jag är så trött och samma sak händer kl 5.15 när klockan ringer på morgonen...
Dessutom så drömmer jag sjukt mycket på nätterna. Det har jag alltid gjort, men nu har det gått över styr.
Olika personer, samtalsämnet och tv-program som jag ser/hör under dagarna drömmer jag oerhört intensivt om. Drömmarna är så intensiva så att det blir utmattande av att bara drömma dom så då vaknar jag minst 3 gånger per natt och funderar över vad jag precis har drömt om. Somnar sedan om och fortsätter med samma sjuka och otroligt jobbiga drömmar...
Nätterna är som en plåga just nu, önskar bara att jag kunde få sova en drömlös natt.. Skulle det vara för mycket att be om? Det är ju inte precis världsfred jag ber om...

Som tur är så har jag gandalf som håller med sällskap iaf som nuförtiden ligger och sover hela nätterna på kudden med mig!